Svenska Revisionsakademins pris för bästa uppsats framlagd under 2018

Bästa uppsats 2018

Svenska Revisionsakademins pris för bästa uppsats framlagd under 2018 vid svenskt universitet eller högskola på avancerad nivå har tilldelats Jasmina Fredelind och Matilda Hellman för uppsatsen ”The Intention to Buy: An Empirical Study of the Choice of Goodwill Method under IFRS.”

Uppsatsen från Handelshögskolan i Stockholm vann i stark konkurrens med fem andra nominerade arbeten som lagts fram vid svenska universitet och högskolor. Handledare för den vinnande uppsatsen är professor Walter Schuster.

Juryns motivering

Uppsatsen handlar om hur icke-kontrollerade intressen vid förvärv av företag ska redovisas enligt IFRS. Det finns en valmöjlighet i IFRS 3 som innebär att icke-kontrollerade intressen antingen kan värderas till verkligt värde eller till en proportionell andel av företagets nettotillgångar. En köpare kan välja metod för redovisning vid varje enskilt förvärv. Beroende på vilken metod som väljs kan redovisningseffekterna bli olika. Författarna har studerat vilka faktorer som påverkar företagens val av redovisningsmetod i europeiska företag. Studien bygger på en statistisk analys av data från 188 förvärv mellan åren 2010 och 2016.

Studiens resultat är intresseväckande. Det avviker från vad som i litteraturen framförts som avgörande för tillämpningen av IFRS när standarden tillåter ett val mellan olika redovisningsmetoder. I litteraturen antas skillnader i redovisningspraxis mellan olika länder vara av betydelse i sådana fall. När det gäller tillämpningen av IFRS 3 drar författarna slutsatsen att lands- och branschspecifika faktorer inte förefaller vara av avgörande betydelse. I stället framstår det som om faktorer hänförliga till det enskilda förvärvet är av större betydelse. Författarna framhåller särskilt omständigheten om förvärvaren har för avsikt att förvärva ytterligare andelar i det köpta företaget.

Författarna ger flera intressanta uppslag till fortsatt forskning. Ett är att genomföra kvalitativa undersökningar för att se om ytterligare förvärv av andelar, nedskrivningsbehov och kostnader för rapportering kan vara av betydelse för val av redovisningsmetod. Ett annat förslag är att studera motsvarande fråga i andra länder där IFRS tillämpas.

Uppsatsen utgår från en konkret och aktuell redovisningsfråga som är både teoretiskt och praktiskt intressant. Syftet med uppsatsen är tydligt och uppfylls väl. Uppsatsen, som är författad på engelska, är välskriven och valet av språk ger goda möjligheter att få en vidare läsekrets. Den tid och det arbete som lagts ner vid insamling av data har gett god avkastning. Resultatet av studien är värdefullt för såväl akademiker och praktiker som för normgivare. Författarna är därför värdiga vinnare av Svenska Revisionsakademins uppsatsstipendium till Jan-Erik Gröjers minne för bästa uppsats 2018.

 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *